Astrid Lindgrens gärning är unik och betydelsefull. Hon var en övertygad humanist som kämpade för barns rättigheter, för jämlikhet och för djurens rätt. Hon stod för sina åsikter med såväl civilkurage och allvar som humor och kärlek. Men det är som författare av barnböcker som Astrid gjort sig mest känd runt om i världen. Hon skrev 34 kapitelböcker och 41 bilderböcker som tillsammans sålt i hisnande 170 miljoner exemplar och översatts till över 100 språk.
Astrid Anna Emilia Lindgren föddes den 14 november 1907 på gården Näs utanför Vimmerby i Småland och dog den 28 januari 2002 i hemmet på Dalagatan 46 i Stockholm.
Prästgården Näs arrenderades av Astrids föräldrar Samuel August Ericsson och Hanna Jonsson Ericsson. Hon var det andra barnet i en syskonskara på fyra. Från det att Astrid var fem år kunde hon läsa, och hon läste allt hon kom i närheten av. Som trettonåring publicerades en av hennes skoluppsatser i den lokala tidningen, där hon senare anställdes.
Som 18-åring och journalistpraktikant blev hon gravid. Barnets far, tidningens chefredaktör, ville gifta sig med henne. Hon avböjde och flyttade till Stockholm. Sonen Lars (Lasse) föddes den 4 december 1926 i Köpenhamn. Under de första åren, innan Astrid kunde ta hem Lasse till sig, bodde han i ett familjehem som Astrid besökte så ofta hon kunde spara ihop pengar till tågbiljetten för resan. När den situationen blev ohållbar fick Lasse komma och bo i Astrids inackorderingsrum i Stockholm. På dagarna passades han av hyresvärdinnan medan Astrid arbetade. På våren det efterföljande året flyttade han till morföräldrarna på Näs.
År 1928 började Astrid som sekreterare på Motormännens Riksförbund, där hon träffade sin blivande make Sture Lindgren (1898-1952), som var förbundets kontorschef. De gifte sig
i april 1931, och hon tog hans efternamn. De flyttade in i en tvårums- lägenhet på Vulcanusgatan, och Lars hämtades tillbaka till Stockholm. Tillsammans fick Astrid och Sture dottern Karin år 1934, och
Astrid Lindgren slutade då arbeta utanför hemmet för att vara hemma med barnen när de var små. Varje kväll berättade hon sagor för dem.
År 1941 flyttade familjen till en lägenhet på Dalagatan 46, med utsikt över Vasaparken, där Astrid kom att bo kvar hela resten av sitt liv. Historierna om Pippi Långstrump började vintern 1941, när den sju år gamla Karin låg sjuk med lunginflammation och bad sin mamma att berätta en historia om Pippi Långstrump, ett namn hon kom på i stunden. Historierna blev fler och fler men först tre år senare, när Astrid Lindgren vrickade foten, skrev hon ner dem för att ge dem som present till Karin på hennes tionde födelsedag.
År 1944 publicerades Astrid Lindgrens första bok “Britt-Mari lättar sitt hjärta”, vilket gav henne en andraplats i en barnbokstävling. Året efter vann hon med manuskriptet om Pippi Långstrump, som tidigare, i en annan version, hade blivit refuserat av ett annat förlag.
Illustration: Stina Wirsén
Pippi Långstrump blev början på en ny era inom barnboksvärlden, och hon blev en symbol för den fria människan som trotsar konventioner och auktoriteter och befriar barnet och barnlitteraturen från tung moralism.
Parallellt med sitt omfattande författarskap arbetade Astrid Lindgren från 40 års ålder och de följande 25 åren som förlagsredaktör på förlaget Rabén & Sjögren, som gav ut alla hennes böcker.
Hennes barnbokskaraktärer är kända över hela världen: utöver Pippi Långstrump hör Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter, Bröderna Lejonhjärta och barnen i Bullerbyn till de mest kända. Dessutom har hon skrivit essäer och böcker för vuxna, samt bilderböcker, sångtexter och film- och teatermanus. Ungefär fyrtio filmer är baserade på hennes böcker.
Mycket av författarskapet präglas av uppväxten i Småland i början av 1900-talet. Därifrån hämtade hon naturen och miljön till de flesta av sina böcker.
Astrid Lindgren blev inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en av de mest betydelsefulla opinionsbildarna i landet. Genom hela livet reagerade hon konsekvent mot orättvisor och förtryck. Hennes engagemang för barns rättigheter grundlades tidigt.
Ronja Rövardotter (1981) blev den sista romanen som Astrid Lindgren skrev, därefter skrev hon endast kortare berättelser. Bokens centrala tema, människans förhållande till naturen, kom att bli det sista stora engagemanget i hennes liv: kampen för svenska husdjurs välfärd och bevarandet av det öppna landskapet i Sverige.
I januari 2002 avled Astrid Lindgren i sitt hem på Dalagatan.
Utanför på gatan samlades tusentals stockholmare för att lägga ner blommor, tända ljus eller bara stå tysta. Astrid Lindgren fick närmast en statsmannabegravning, den åttonde mars, på internationella kvinnodagen. Hundratusentals människor följde kistans färd mot Storkyrkan i Gamla stan.
Trots att det nu är många år sedan Astrid Lindgren gick bort så lever hon i högsta grad kvar ibland oss. Vi läser hennes böcker, ser hennes filmer, sjunger hennes sånger. Många citat ur hennes böcker har letat sig in i vårt ordförråd och hennes värderingar präglar våra uppfattningar om rätt och fel, ont och gott. Hennes betydelse för vårt samhälle går inte att överskatta.
Många nu levande författare, dramatiker och filmare har inspirerats av Astrid Lindgrens verk och hon uppmärksammas ofta på bok-, teater- och filmfestivaler runt om i världen. Sedan Astrids död har det skrivits flera böcker om henne och hennes författarskap, det har gjorts dokumentärfilmer och utställningar. Flera priser har instiftats till hennes ära. Gator har döpts efter hennes karaktärer och hon står staty på många platser
